Rob Zombie's Halloween 2 del 3/3
Åh gud, den här filmen suger.
Efter att Michael Myers har dödat dessa rednecks av anledningar jag själv inte riktigt kan förstå, bestämmer han sig för att ge sig iväg för att slakta sin syster, Laurie Strode. Laurie är fortfarande oviss om sitt släktband med Michael, men inte länge till.
Dr. Loomis har n ämligen släppt en bok där han berättar om morden som skedde för två år sedan och i den här boken förklarar han även att Laurie Strode är hans syster. Loomis ställer självklart upp på ett Jay Leno-liknande program och det hela slutar med att programledaren och Weird Al Yankovic turas om med att håna honom. Loomis blir naturligtvis sur och han rusar ut i raseri samtidigt som han fortsätter förklara hur mycket bättre han är än alla andra.
Okej, det här är så långt bort från Dr. Loomis egentliga karaktär att jag inte ens tänker benämna honom som Dr. Loomis under resten av recensionen: från och med nu kommer han kallas Dr. Hoobedyboodegi... eller Steve.
Laurie hittar in i en bokhandel där hon plockar upp ett exemplar av Steves bok. Hon läser lite i den och inser snabbt att hon är Michaels syster; detta resulterar i att hon bryter ner mentalt och flyr iväg till sina arbetskamraters gemensamma lägenhet. Hon berättar om vad som har hänt och säger att hon vill supa skallen av sig; de bestämmer sig därmed för att åka till den där Halloween-festen de snackade om tidigare i filmen.
Rob Zombie har vid en intervju till första filmen sagt att han ville göra Halloween-filmerna lite mer realistiska än vad de tidigare var; å ena sidan känner jag att detta är lite svårt att göra när man låter Michael Myers vara starkare än Hulken, å andra sidan vill jag slå mig själv blodig för att jag faktiskt försöker hitta logik i den här jävla röran.
Michael Myers tar sig slutligen till Haddonsfield och han lyckas även ta sig till festen där Laurie befinner sig. Vi får nu se hur en av Lauries kompisar (dicklickers-tjejen) har hittat någon liten nörd att knulla hjärnan ur och faktiskt var jag ytterst positivt inställd till den här scenen. Jag menar, filmen har inte backat för att visa rått och brutalt våld så nu kanske vi faktiskt får en ordentlig sexscen mitt ibland allt våld, och eftersom sex är en stor del av slasherfilmer får jag nästan lite förhoppningar.
Tydligen är Rob Zombie dock av den klassiska kristoamerikanska inställningen att brutalt våld är fullt acceptabelt bara man inte ser någon naken, för precis innan de ska till att knulla blir nörden pissnödig. Han blir även brutalt slaktad av Michael Myers när han står och pissar mot ett träd och sedan går han och tar livet av tjejen.
När Laurie och hennes kompis når hemmet slutar det självfallet med att kompisen blir mördad av Michael medan Laurie blir kidnappad och ivägburen till ladan där Michael bor. Varför han inte dödar henne vete fan, jag menar, det var väl trots allt det han ville göra från första början? Det var väl det som var orsaken till massakern i slutet av första filmen?
Jag vet att jag inte borde jämföra det här med originalen och i vanliga fall brukar jag vara väldigt bra på det när det gäller nyinspelningar, men jag känner att jag måste säga det här: Michael Myers tar inte fångar. Han ska vara reinkarnationen av ren ondska; han ska vara som en naturkraft, som en perfekt storm av förödelse som dödar allt som kommer i sin väg. Även när originalserien gick helt åt helvete höll de sig fortfarande till denna grundidé och det är det som gör Michael Myers så intressant.
Pappa Polis (Brad Dourif, jag älskar dig) får reda på att hans dotter är död och hans styvdotter är kidnappad. Detta leder till en av filmens få riktigt bra scener. När Brad Dourif får syn på sin dotters lik och han bryter samman så ser han verkligen ut att plågas. Det är få gånger jag har sett en människa spela lidelse såpass bra som Dourif gör i den här scenen.
Okej, så under tiden som allt detta händer sitter Dr. Steve och glor på teve. Han ser på intervjun där han blev hånad av Weird Al och helt plötsligt inser han att han har gjort fel. Det är nu han faktiskt förvandlas till Dr. Samuel Loomis. Han byter kanal och ser hur poliser har slagit läger utanför ladan där Michael håller Laurie fången. Han bestämmer sig för att göra det enda rätta så han springer ut ur hotellrummet där han befinner sig och tänker springa iväg till ladan för att rädda Laurie (för du vet... en hel stads värde av poliser är oförmögna att göra det).
Nu får vi se inne i ladan där Laurie också har blivit Cuckoo Bananas för helt plötsligt kan hon se sin och Michaels mamma under tiden som hon står där med sin vita jävla häst och pratar med Michael.
Dr. Loomis (ja, han får faktiskt äran att kallas det) når poliserna och stöter på Brad Dourif som naturligtvis beskyller honom för morden och han slår honom på käften och försöker mörda honom. Även här briljerar Brad Dourif genom att bete sig som en människa som faktiskt är plågad och som just har förlorat allt hopp om livet. De andra poliserna håller tillbaka Brad och Dr. Loomis bestämmer sig för att smyga in i ladan. Där stöter han på Laurie som har fått för sig att den yngre versionen av Michael står och stryper henne medan den äldre ser på tillsammans med sin mamma. Loomis ser naturligtvis bara hur Laurie ligger på marken och skriker i panik så han försöker övertala henne om att allting bara pågår i hennes huvud.
Det hela slutar med att Michael Myers kastar Loomis genom väggen så att han flyger ut och landar på gräset. Sedan springer Michael mot honom med macheten i högsta hugg, redo att döda. Det hela slutar naturligtvis med att han blir nedskjuten av poliserna och till skillnad från när han blev beskjuten i första filmen (då han till och med fick halva ansiktet bortblåst - något som förövrigt verkar ha läkt till den här filmen, för när vi ser hans ansikte så är han hel och välbehållen), dör han faktiskt.
Nu hoppar Laurie ut ur ladan, plockar upp Michaels machete och dödar Dr. Loomis.
Rob Zombie, far åt helvete.
*Andas in, andas ut*.
Nu får vi se allting ovanifrån och låten som spelas i bakgrunden är naturligtvis Love Hurts... vad annars? Varför skulle den låten inte spelas där? Det är ju inte som att det finns någon annan låt som förknippas med Halloween-serien; speciellt inte temat till Halloween som spelas i varenda jävla film i hela serien, förutom den här där den inte spelas en enda jävla gång. Det är ju inte som att det faktiskt skulle finnas något låtval som skulle passa bättre än Love Hurts.
Okej, filmen slutar med att Laurie Strode sitter på mentalsjukhus och ser på sin mamma som går mot henne med sin vita, jävla, häst.
The End.
Det här är en av de få filmerna som lyckas göra mig förbannad. Detta är till stor del för att jag är ett sådant stort fan av Halloween-serien och att se den bli våldtagen på ett sådant brutalt sätt är verkligen hemskt för mig. Halloween var den första skräckfilmen jag någonsin såg och tillsammans med Black Christmas och Liftaren var det filmen som öppnade upp mina ögon för skräckfilm och det är tack vare dessa filmer det är min favoritgenre; därför är det enligt mig oförlåtligt att förstöra Halloween så hårt som Rob Zombie har gjort i denna film.
Visst finns det glimtar av någonting bättre därinne och jag måste faktiskt erkänna att det var stunder i filmen som var fantastiskt snygga men detta ursäktar bara så mycket. Det som egentligen spelar roll i filmer (manus, sympatiska karaktärer, story, något sorts sammanhang, skådespeleri) är alla helt försvunna och Rob Zombie verkar nästan kämpa för att vi ska hata varenda liten karaktär i hela filmen.
Det här är inte en Halloween-film. Det finns inga som helst spår av det och Michael Myers varken beter sig eller ser ut som Michael Myers. Det enda jag kunde tänka varenda gång han dök upp var "se på tusan, en luffare har stulit Michael Myers mask och låtsas vara han" och det är knappast ett bra tecken.
Det är inte den sämsta filmen jag har sett, det är inte en den sämsta filmen jag har recenserat på den här bloggen, men det är den enda filmen jag har recenserat som kändes som en personlig förolämpning riktad mot mig.
Nåväl, jag har bara en sak kvar att säga innan jag är färdig med recensionen:
Slut.
Efter att Michael Myers har dödat dessa rednecks av anledningar jag själv inte riktigt kan förstå, bestämmer han sig för att ge sig iväg för att slakta sin syster, Laurie Strode. Laurie är fortfarande oviss om sitt släktband med Michael, men inte länge till.
Dr. Loomis har n ämligen släppt en bok där han berättar om morden som skedde för två år sedan och i den här boken förklarar han även att Laurie Strode är hans syster. Loomis ställer självklart upp på ett Jay Leno-liknande program och det hela slutar med att programledaren och Weird Al Yankovic turas om med att håna honom. Loomis blir naturligtvis sur och han rusar ut i raseri samtidigt som han fortsätter förklara hur mycket bättre han är än alla andra.
Okej, det här är så långt bort från Dr. Loomis egentliga karaktär att jag inte ens tänker benämna honom som Dr. Loomis under resten av recensionen: från och med nu kommer han kallas Dr. Hoobedyboodegi... eller Steve.
Laurie hittar in i en bokhandel där hon plockar upp ett exemplar av Steves bok. Hon läser lite i den och inser snabbt att hon är Michaels syster; detta resulterar i att hon bryter ner mentalt och flyr iväg till sina arbetskamraters gemensamma lägenhet. Hon berättar om vad som har hänt och säger att hon vill supa skallen av sig; de bestämmer sig därmed för att åka till den där Halloween-festen de snackade om tidigare i filmen.
Under tiden de är på denna vackra fest får vi även se några klipp från Michael Myers fina vandring tillbaks till sin hemstad. Det hela slutar med att han mördar de anställda på en strippbar, mördar några fler helt onödiga människor och slutligen välter en hel jävla bil.
Rob Zombie har vid en intervju till första filmen sagt att han ville göra Halloween-filmerna lite mer realistiska än vad de tidigare var; å ena sidan känner jag att detta är lite svårt att göra när man låter Michael Myers vara starkare än Hulken, å andra sidan vill jag slå mig själv blodig för att jag faktiskt försöker hitta logik i den här jävla röran.
Michael Myers tar sig slutligen till Haddonsfield och han lyckas även ta sig till festen där Laurie befinner sig. Vi får nu se hur en av Lauries kompisar (dicklickers-tjejen) har hittat någon liten nörd att knulla hjärnan ur och faktiskt var jag ytterst positivt inställd till den här scenen. Jag menar, filmen har inte backat för att visa rått och brutalt våld så nu kanske vi faktiskt får en ordentlig sexscen mitt ibland allt våld, och eftersom sex är en stor del av slasherfilmer får jag nästan lite förhoppningar.
Tydligen är Rob Zombie dock av den klassiska kristoamerikanska inställningen att brutalt våld är fullt acceptabelt bara man inte ser någon naken, för precis innan de ska till att knulla blir nörden pissnödig. Han blir även brutalt slaktad av Michael Myers när han står och pissar mot ett träd och sedan går han och tar livet av tjejen.
Samtidigt som detta sker bestämmer sig Laurie Strode och hennes kompis för att gå hem till sig. Michael Myers bestämmer sig för att hinna hem före dem och detta resulterar i att han hinner ta livet av Annie (som är ensam hemma) genom att misshandla henne till döds och kasta runt henne som en jävla vante.
När Laurie och hennes kompis når hemmet slutar det självfallet med att kompisen blir mördad av Michael medan Laurie blir kidnappad och ivägburen till ladan där Michael bor. Varför han inte dödar henne vete fan, jag menar, det var väl trots allt det han ville göra från första början? Det var väl det som var orsaken till massakern i slutet av första filmen?
Jag vet att jag inte borde jämföra det här med originalen och i vanliga fall brukar jag vara väldigt bra på det när det gäller nyinspelningar, men jag känner att jag måste säga det här: Michael Myers tar inte fångar. Han ska vara reinkarnationen av ren ondska; han ska vara som en naturkraft, som en perfekt storm av förödelse som dödar allt som kommer i sin väg. Även när originalserien gick helt åt helvete höll de sig fortfarande till denna grundidé och det är det som gör Michael Myers så intressant.
Å andra sidan har absolut ingenting varit rätt med den här filmen så varför skulle de börja nu.
Pappa Polis (Brad Dourif, jag älskar dig) får reda på att hans dotter är död och hans styvdotter är kidnappad. Detta leder till en av filmens få riktigt bra scener. När Brad Dourif får syn på sin dotters lik och han bryter samman så ser han verkligen ut att plågas. Det är få gånger jag har sett en människa spela lidelse såpass bra som Dourif gör i den här scenen.
Okej, så under tiden som allt detta händer sitter Dr. Steve och glor på teve. Han ser på intervjun där han blev hånad av Weird Al och helt plötsligt inser han att han har gjort fel. Det är nu han faktiskt förvandlas till Dr. Samuel Loomis. Han byter kanal och ser hur poliser har slagit läger utanför ladan där Michael håller Laurie fången. Han bestämmer sig för att göra det enda rätta så han springer ut ur hotellrummet där han befinner sig och tänker springa iväg till ladan för att rädda Laurie (för du vet... en hel stads värde av poliser är oförmögna att göra det).
Nu får vi se inne i ladan där Laurie också har blivit Cuckoo Bananas för helt plötsligt kan hon se sin och Michaels mamma under tiden som hon står där med sin vita jävla häst och pratar med Michael.
Detta innebär att vi kan anta en av två saker: antingen är Laurie schizofren och har fantiserat ihop hela Michael-historian (detta skulle naturligtvis leda till den absurda jävla slutsatsen att exakt allting som har hänt i dessa filmer har pågått i Lauries huvud, vilket således även skulle förstöra dem något enormt) eller så är Laurie och Michael Myers mentalt sammanlänkade... var det inte Rob Zombie som skulle försöka göra det här mer realistiskt?
Dr. Loomis (ja, han får faktiskt äran att kallas det) når poliserna och stöter på Brad Dourif som naturligtvis beskyller honom för morden och han slår honom på käften och försöker mörda honom. Även här briljerar Brad Dourif genom att bete sig som en människa som faktiskt är plågad och som just har förlorat allt hopp om livet. De andra poliserna håller tillbaka Brad och Dr. Loomis bestämmer sig för att smyga in i ladan. Där stöter han på Laurie som har fått för sig att den yngre versionen av Michael står och stryper henne medan den äldre ser på tillsammans med sin mamma. Loomis ser naturligtvis bara hur Laurie ligger på marken och skriker i panik så han försöker övertala henne om att allting bara pågår i hennes huvud.
Det hela slutar med att Michael Myers kastar Loomis genom väggen så att han flyger ut och landar på gräset. Sedan springer Michael mot honom med macheten i högsta hugg, redo att döda. Det hela slutar naturligtvis med att han blir nedskjuten av poliserna och till skillnad från när han blev beskjuten i första filmen (då han till och med fick halva ansiktet bortblåst - något som förövrigt verkar ha läkt till den här filmen, för när vi ser hans ansikte så är han hel och välbehållen), dör han faktiskt.
Nu hoppar Laurie ut ur ladan, plockar upp Michaels machete och dödar Dr. Loomis.
Rob Zombie, far åt helvete.
Du förstör den bästa karaktären i hela Halloween-serien, sedan hånar du honom och när han väl får bli som han egentligen ska vara så passar du på att ta livet av honom, precis när vi faktiskt börjar gilla honom igen! Du är ett jävla as, du är en klåpare och jag hoppas att du aldrig någonsin får göra en enda film igen, din förbannade jävla idiot!
*Andas in, andas ut*.
Nu får vi se allting ovanifrån och låten som spelas i bakgrunden är naturligtvis Love Hurts... vad annars? Varför skulle den låten inte spelas där? Det är ju inte som att det finns någon annan låt som förknippas med Halloween-serien; speciellt inte temat till Halloween som spelas i varenda jävla film i hela serien, förutom den här där den inte spelas en enda jävla gång. Det är ju inte som att det faktiskt skulle finnas något låtval som skulle passa bättre än Love Hurts.
Okej, filmen slutar med att Laurie Strode sitter på mentalsjukhus och ser på sin mamma som går mot henne med sin vita, jävla, häst.
The End.
Det här är en av de få filmerna som lyckas göra mig förbannad. Detta är till stor del för att jag är ett sådant stort fan av Halloween-serien och att se den bli våldtagen på ett sådant brutalt sätt är verkligen hemskt för mig. Halloween var den första skräckfilmen jag någonsin såg och tillsammans med Black Christmas och Liftaren var det filmen som öppnade upp mina ögon för skräckfilm och det är tack vare dessa filmer det är min favoritgenre; därför är det enligt mig oförlåtligt att förstöra Halloween så hårt som Rob Zombie har gjort i denna film.
Visst finns det glimtar av någonting bättre därinne och jag måste faktiskt erkänna att det var stunder i filmen som var fantastiskt snygga men detta ursäktar bara så mycket. Det som egentligen spelar roll i filmer (manus, sympatiska karaktärer, story, något sorts sammanhang, skådespeleri) är alla helt försvunna och Rob Zombie verkar nästan kämpa för att vi ska hata varenda liten karaktär i hela filmen.
Det här är inte en Halloween-film. Det finns inga som helst spår av det och Michael Myers varken beter sig eller ser ut som Michael Myers. Det enda jag kunde tänka varenda gång han dök upp var "se på tusan, en luffare har stulit Michael Myers mask och låtsas vara han" och det är knappast ett bra tecken.
Det är inte den sämsta filmen jag har sett, det är inte en den sämsta filmen jag har recenserat på den här bloggen, men det är den enda filmen jag har recenserat som kändes som en personlig förolämpning riktad mot mig.
Nåväl, jag har bara en sak kvar att säga innan jag är färdig med recensionen:
Rob Zombie, far åt helvete!
Slut.
Kommentarer
Postat av: Randy
Hej, nu har jag redesignat min filmblogg. Vad tycks?
Postat av: Umpalumpa
Den filmen var sjukt mkt bättre än originalet iaf.
Postat av: Anonym
updatear du inte ofta:(?
Postat av: Magnus
Winston Churchill sa vid ett tillfälle:
Mänskligheten består till 90% av idioter och du är utan tvekan en av dem.
Halloween från 2007 samt Halloween 2 från 2009 med Rob Zombie vid rodret är två av världens bästa remakes. Han har tagit det bästa från originalen och lagt till sin högst personliga prägel som inte är mindre än genial.
Att se de två filmerna är som ljuv poesi. En studie i ren ondska och hur svårt det är att förstå den.
Orginalen är bra och Halloween 2 från 1981 var den första skräckfilmen jag såg och den är utan tvekan en klassiker men inte i den kalibern du beskriver.
Det är stora ord i en recention från en putte som antagligen inte ens sett House of 1000 corpses och Devils Rejects.
Det är bara att konstatera att folks smak varierar eller som i ditt fall, saknas helt.
MVH, M.
Postat av: I are the writer!
Mjo, du har ju verkligen så jävla rätt i att filmerna är helt fantastiska; jag bara älskar sättet hur scener inte ens hänger ihop och hur inkonsekvent hela filmen är.
Jag antar att filmen är jättebra för folk som har extrema koncentrationssvårigheter och har något behov av att folk ska säga "Fuck" minst fem gånger i varje mening.
Trackback
