Världens sämsta filmer

Välkomna till del 3.

Vi är nu i matsalen igen.
Bella står och tar mat och Edward går fram till henne och säger: "du borde hålla dig undan för mig".
Detta hade kanske varit lättare sagt än gjort om det nu inte vore så att Edward var en idiot och i stort sett förföljde henne så att hon inte kunde hålla sig undan från honom... bra tänkt där ditt jävla inavel.
Bella börjar prata om att hon tror att Edward är en superhjälte (visst, Edward i tights... verkligen vad jag vill ha i mina drömmar) och Edward säger emot genom att säga "jag kanske är skurken"...
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!
Tack din jävla mormonjävel, du suger på att skriva dialog.

Från och med nu verkar filmen vara fast i ungefär samma tempo fram till eftertexterna. Det hade inte varit så hemskt om det inte vore för att tempot suger.

Bella blir nästan våldtagen och mördad men självklart ska Edward visa sig och rädda henne.
Tro inte att jag är för våldtäkt men om det får den här filmen att bli kortare så skulle jag gärna se att Bella bli våldtagen och mördad.
Fan, fick det filmen kortare så skulle jag gärna bli fastspänd på en sträckbänk och sodomiserad utav en lastbilschaffis vid namn Lars med ölmage och långt skägg som inte hade duschat på femton år, utan glidmedel... bara det får den tortyr som vi kallar Twilight att försvinna från världens yta... den kan gärna ta med sig Titanic när den ändå håller på.

Lite senare i filmen sitter de i en skog och Edward tuffar sig genom att hoppa runt och visa sina krafter. Fan, det finns visst en regissör därute som inte vet hur man gör romantiska filmer ordentligt.
Catherine Hardwicke... go fuck yourself.

Edward säger att solen visar vilka vampyrerna verkligen är och nu tänker man att han kommer förvandlas till ett monster och äta upp Bella... men nejdå, han börjar glittra...
Vänta va?
Han börjar vadå?
HAN GLITTRAR! HAN GLITTRAR FAKTISKT! VILKEN JÄVLA FITTA SKREV DET HÄR!? DE FÖRSTÖR JU ALLT SOM HAR MED VAMPYRER ATT GÖRA! HUR FAN KAN MAN RÖVKNULLA EN HEL MYTOLOGI SÅ JÄVLA HÅRT!? MEN VAD I HELVETE!?
Var finns Lars när man behöver honom?

Okej, nu är det ungefär 20 minuter kvar av filmen och nu kommer den enda scenen som jag faktiskt gillade.
Enter the VampireBaseball.
Den här scenen är snygg filmad, den är skön, den är intressant, den är underhållande, den ger adrenalin... den är slut.
Jahapp.
Det var de två minuterna.

Nu kommer de töntigaste antagonisterna någonsin ut genom dimman som täcker planen. De går i slow-motion (vad i helvete, det är typ 15e gången folk går i slow-motion i den här filmen) och de har uppknäppta skjortor...

Nu kommer det klimaxlösa klimaxet där antagonisterna bestämmer sig för att börja jaga Bella och


Hej, Johan Lövgren här.
Jag är en utav Malachis kompisar och jag vet inte hur jag ska säga det här men... han verkar ha försvunnit.
Jag var påväg hem till honom för vi skulle kolla på lite film och spela lite men när jag kom in i hans rum så fanns han inte där. I hans obäddade säng låg hans dator så jag gick fram och kollade vad han hade skrivit. Där fanns den här sidan och hans halvfärdiga recension. Det var kallt i rummet för att fönstret var öppet och hans kläder låg i en hög på golvet. Runt om på golvet låg hurtussar och hans Apornas Planet-affisch låg nersliten. På väggen stod det med stora bokstäver "GLITTER!". Han verkar ha skrivit det med hjälp av det kaffet som har hjälpt honom hålla sig vaken under alla dåliga filmer.
Han brukade alltid skämta om att alla dåliga filmer han såg skulle driva honom till vansinne, tyvärr verkar det som att detta skämt tog en sväng in i verkligheten.
Jag hör av mig om jag ser honom.
MVH. Johan.

Välkomna till del 2.

Så, vi har alltså slagit fast att den här filmen har ungefär lika mänskliga karaktärer som Joseph Fritzls semestervideo och därav försvinner allt hopp man kände för att bry sig om de dör eller inte... men nog fan skulle det göra filmen kortare om nån sprang in med en magnum och blåste skallen av alla karaktärer. Lite mer uthärdlig med.

Nåväl, efter att våra biroller har torterat vår huvudkaraktär i några minuter så sitter de och äter och sen så går de bleka barnen i skolan in en efter en i slow-motion medans Bellas nyfunna plågoandar berättar om dem... en efter en.
Nu slår det mig helt plötsligt, om det är en grupp vänner så går man väl fan inte och äter en och en? Fan vad passande att de skulle välja att göra det för annars skulle ju inte Bella kunna få reda vilka de är...ELLER SÅ KAN MORMONER HELT ENKELT INTE SKRIVA ORDENTLIGT!
Det är nu hon får se på Edward och hon tycker att han är snygg. Vete fan varför, han ser ju ut som att han har fått en fotboll sparkad i ansiktet och använt alldeles för mycket vax blandat med hårspray mixat med lite cement.

Efter denna helt meningslösa scen så står Bella ute på parkeringen och ska gå in i sin bil. Edward står ungefär hundra meter bort och en bil får frispel och håller på att köra på Bella. Edward springer, snabbt som blixten, hela vägen över parkeringen och stoppar bilen.
Subtilt.

Okej. Jag ska försöka förklara varför den här scenen är så hemsk som den är.
Tänk dig att du är en vampyr, du är supersnabb, superstark och dricker blod. Du vill hålla detta hemligt eftersom att... ja, jag kan tänka mig att folk inte gillar vampyrer.
En tjej håller på att bli krossad av en bil... och?
Jag förstår bara inte, du har aldrig träffat den här människan och det enda ni har gemensamt är att ni är bleka som fan och uppenbarligen inte gillar solljus.
Varför inte bara låta henne krossas, det skulle göra saker mycket lättare.
Men nejdå, då skulle ju filmen ta slut och nästan vara underhållande, om inte för något annat så för att det skulle vara ett jävligt bizzart slut... det skulle jag lätt ha betalat för att se på bio ett par gånger om dagen.

I nästa scen är de på sjukhuset för att kolla så att Bella klarade sig.. nu märker vi en till pissig sak i den här pissiga filmen, något som vi inte riktigt har märkt nu för vi har helt enkelt inte brytt oss.
Inte en enda skådespelare i den här skitfesten kan spela över huvud taget. Det är som att de bara startade en kamera och sa åt dem, läs rakt ifrån manus... det blir säkert ett mästerverk.

Nej, det suger.

I alla fall så börjar Edward och Bella bråka lite och sen försvinner han i några dagar. Hon är nedstämd för detta... även fast hon inte känner honom.
Visst, han räddade ditt liv men vafan, han ser ju ut som skit... skulle du verkligen vilja knulla någon som verkar ha fått ett jävla järnrör slaget upprepade gånger i annsiktet?
Bella för fan, du ser ju i alla fall duglig ut.

En dag när hon går in i biologin så ser hon att han sitter där, så hon går in i rummet och går förbi fläkten och (i slow-motion) viftar hennes hår i vinden.
Skjut... mig... nu...

Avslutning följer...

Jag gör det här för att ni ska slippa.




Handlingen: Tjej gillar kille. Kille gillar tjej. Kille är vampyr. Tjej inte rädd för vampyr. Tjej och kille blir kära.

Jag gick tillbaks och läste gamla recensioner (ja, jag gör sånt) och såg att min Twilight recension inte bara var en utav de sämsta recensionerna jag skrivit, det var bland det sämsta jag skrivit över huvud taget.
DEN SÖG!
Jag blir förbannad när något jag har skrivit inte håller måttet så jag bestämde mig för att skriva om den i mitt nya recensionsformat... jag ska alltså göra en tredelarsrecension av ännu en skitfilm.

I alla fall, det första vi möts av i filmen är ett utav de mest personlighetsbefriade berättarspåren i filmens historia... detta kommer från en kille som har sett Flickan i Källaren.
När jag tänker efter lite så inser jag, det här berättarspåret påminner om det i Flickan i Källaren faktiskt... enda riktiga skillnaden är att det här är sista gången vi hör det i hela filmen fram till slutet. Ehm... folk gav Juno så mycket skit för att hon bara använde sin berättning tre gånger i filmen men den här filmen gör det ju fan ännu värre.

I alla fall, medans hon berättar (jag vet inte riktigt vad hon säger eftersom att jag var för upptagen med att slå huvudet i väggen upprepade gånger för att jag faktiskt satt och kollade på Twilight) så får vi se hur kameran åker genom skogen och jagar ett rådjur eller en älg eller vafan det nu kan tänkas vara.
Sen kommer en varg och äter upp den... ookej?

Istället för att vi ska få någon som helst förklaring så säger Bella (huvudrollen, ja, jag brydde mig faktiskt om att lära mig karaktärernas namn... duktigt va?) något om hennes sanna kärlek sen så får vi se henne stå och stirra rakt ut i tomma intet... eller in i kameran.
Hon hoppar in i en bil och åker iväg och så får vi se ovanifrån hur de åker i bilen, för det har aldrig använts i typ VARENDA JÄVLA BILSCEN I VARENDA JÄVLA FILM NÅGONSIN!
Sen kom självklart titeln till filmen upp...

Jag skulle dock vilja läsa boken enbart för att höra Bella säga "och sedan svävade min själ upp i himlen och jag gled ovanför och kollade ner på bilen som åkte på vägen, sen dök det upp mystiska bokstäver som bildade ordet Twilight..."
Jag vet, jag vet... det är inte med i boken (troligtvis) men nog fan skulle det vara jävligt intressant.

I alla fall så kommer hon fram till... ehm... staden vars namn jag har glömt (så jag kallar den bara för Nilgob) så träffar hon såklart några människor i skolan.
De här människorna är som... jag vet inte hur jag ska beskriva dem, de verkar så onaturligt jävla muntra bara. Det är som att de har överdoserat lyckopiller och sen ändå gått till skolan. Det går bara inte att förstå om man inte har sett filmen.

Det första de gör är att tortera vår protagonist genom att fråga ut henne och komma med kommentarer om hur blek hon är... för det är sånt normala människor gör när de träffar nya vänner.
Fan, nästa gång jag träffar nya människor ska jag också göra det, klaga över minsta lilla egenhet... "vad blond du är", "vad dum du är", "vad bögig du är", "vad ful du är" är fan det enda jag ska gå runt och säga till folk numera.. varför? För Twilight lärde mig att det är okej.

Fortsättning följer...

Välkomna till del 3...

Vad får man om man tar en skräckfilm, tar bort allt som är bra med den, sätter in en full fotograf och en inkompetent ljudtekniker, tar en regissör som uppenbarligen aldrig har gjort en film förut och en manusförfattare som inte förstår meningen med ordet spänning, sen trycker ner allt i en mixer och rör om?
Are You Scared 2.

Att se på den här filmen är som att kräla naken, på mage, över en än fylld med kaktusar och huggormar. På andra sidan ängen finns den heliga Graal och i mitten utav ängen byts det ut till ett syrabad du måste kräla dig igenom. När man tror att man har nått fram till slutet så märker man att det bara var en hägring, faktum är att man bara har kommit halvvägs. Nu måste man ta sig igenom stora poolar fyllda till bredden med Svarta Änkor, och detta följs upp av att man stöter på en massa arga hundar. Hundar som inte bara vill äta upp dig utan även våldta dig. Efter hundarna så måste man släpa sig fram på glasskivor.
Först då, når man fram till den heliga Graal och dels tycker man att det är fantastiskt att man faktiskt klarade det, och dels tycker man att det är lite småtragiskt att man faktiskt slösade sin tid på det.
Grattis, ni vet nu hur det är att se Are You Scared 2 från början till slut.

Nu får vi se vad som hände med vår kidnappade slyna. Hon blev fastbunden utav den överreligiösa, som sitter och gråter framför henne (läskigt). Hon ber för sitt liv och han skär loss henne och säger "spring iväg innan jag ändrar mig".
Vad gör hon?
Hon går, lungt och stilla, medans hon kollar bakåt på honom och han säger "spring", men ändå gör hon inte detta.
Till sist blir han trött och hugger henne. Jag tror i alla fall att hon blir huggen, det enda vi får se är hennes mun som det rinner lite blod ifrån, och åter igen psykopaten som gråter.

Nu ser vi våra tre överlevare igen (seriöst, hur fan överlevde Loverboy771 sin kamp mot jätten?), som nu fortsätter springa runt i koridorer, tills de hittar en utgång och flyr. Jag misstänker att filmen tänker sluta nu, men när jag kollar tiden så har jag fortfarande typ 40 minuter kvar. Fan.

Nu går vi från personer som springer runt i ett hus, till personer som springer runt i skogen/på ängar med giraffer. Herregud.

Från och med nu är den i stort sett händelselös och därför tänker jag hoppa över ungefär 20 - 30 minuter just nu.

I alla fall, de har tappat bort varandra, Loverboy771 är död och mördarna är också döda.

Virgin4Ever träffar Bitch4ALifetime, och av någon anledning är hon förbannad på honom och hotar med att döda honom. Han tar till sin överlevnadsinstikt och slår henne med en liten tunn pinne så att hon får ett stort sår i pannan och ramlar svimmar. Han springer iväg och hon reser sig upp och går iväg mot bilen, det här är sista gången vi ser henne.
Jag skämtar inte, det sista vi ser av hennes karaktär är att hon går tillbaks till deras bil.
VAFAN!?

I alla fall, Virgin4Ever springer runt lite och hittar till sist kontrollrummet där BigBoss99 sitter vid sin monitor. Han bestämmer sig för att bjuda Virgin4Ever på te och gå igenom varför han gör det han gör (pengar).
Han frågar sen om Virgin4Ever vill gå med honom i sitt mördande, han tackar vänligt nej (även fast han gillade att mörda alla andra karaktärer), tar en machete som kom från ingenstans och springer mot BigBoss99. BigBoss99 tar upp sin pistol och vi hör ett skott.
I nästa scen står Virgin4Life och kollar på monitorn, skrattar och i bakgrunden ser vi BigBoss99 ligga styckad.
Eftertexterna rullar.

Jag har nu en stark kanditat för de fem sämsta filmerna från 2009. Jag menar visst, året har bara börjat, men jag kan knappast tänka mig att jag kommer se en sämre film i år.

Den är dålig på alla sätt som en film kan vara dålig på. Den är dåligt skriven, dåligt filmad, dåligt klippt och skådespelarna är hemska.

Om jag har något positivt att säga om den här filmen så är det girafferna. Att de bara var där i bakgrunden genom hela filmen gav mig det största "vad i helvete"-skrattet på länge. Det är sjukt kul.
Allt annat sög och om det inte vore för Twilight så skulle den här hamna på femte plats av världens sämsta filmer.

Så, dags att ställa sig frågan, är jag rädd?
Ja, jag är rädd för att de ska göra ännu en uppföljare.

Fuck this movie.

Välkomna till del 2...

Det finns en sak som kännetecknar de flesta riktigt dåliga filmer, längtan. När man ser på en riktigt jävla kass film så längtar man hela tiden, detta var fallet i den här filmen med.
I början längtade jag efter att få en förklaring till vad Geohunt är, det hände aldrig.
Sen längtade jag till att morden skulle börja, när det började längtade jag till att karaktärerna skulle börja slå tillbaks, när det skedde så längtade jag tills det skulle sluta och vi skulle få någon förklaring till varför antagonisterna gör detta mot våra karaktärer, efter det längtade jag till eftertexterna och först när det sker slutar man längta.
Hela filmen är bara en enda lång längtan och jag är ganska säker på att det inte är ett tecken på att det är en bra film.

Dags att ta upp "skådespelarna".
Jag har sett porrfilmer med bättre skådespelare än den här. De är smärtsamt dåliga och ibland kan man höra hur de glömmer sina repliker, snabbt rättar sig själva och kollar in lite i kameran för att visa att de klarade det.
Oscarsgalan nästa stopp.

Produktionsvärderna påminner även dessa om något som borde visas klockan 00:00 på TV1000, och hela filmen satt jag och väntade på en lesbisk sexscen mellan de två tjejerna i gruppen... det hände aldrig.
Ganska konstigt, med tanke på att absolut ingentinting har varit normalt hitills, och att de faktiskt hade diskuterat tidigare hur en av dem knullade till sig ett bra betyg, så hade det ju inte varit alltför oväntat om de började slicka fitta mitt i filmen, medans de försökte fly från mördarna.

På tal om mördarna, ska vi ta en titt på dessa tragiska fanskap också?
Vi har två stora, starka killar i de läskigaste maskerna som budjeten tillät. De kan slå sig genom tjocka väggar och sparka dörrar så att de flyger all världens väg. Sen blir de dödade utav en tanig kille med ett tunt järnrör och en tjej som sparkar en i ansiktet så att han faller och blir pålad genom ögat (komiskt nog, pålad av samma järnpinne som dödade hans kompis). Låter detta som två hotande människor?
Sen har vi en överreligiös psykopat som mördar folk, ber till gud att rädda deras själar och gråter. I den ordningen.
Han ber dessutom Gud, välsigna en pil som han ska skjuta ihjäl en tjej med. Denna person blir ihjälspöad av en träpinne, några knän mot ansiktet och sin pilbåge. Nej, han blir inte skjuten, han blir faktiskt ihjälslagen med hjälp av pilbågen.
De var i alla fall lite originella.

Den sista antagonisten (killen vid monitorn med sin Etch-A-Sketch), är en patetisk ursäkt för... alla ledande psykopater i alla skräckfilmer, någonsin. Fast helt utan alla sorters motiv.
Vad är den minst läskiga anledningen till att mörda folk?
Juste, pengar.
Alla bra psykopater har motiv som man, fast man inte håller med dem, tycker är intressanta. Jigsaw vill rädda folk, John Doe från Se7en vill rädda världen och ja, mördarna i The Strangers vill bara ha en kul kväll.
Här vill han bara tjäna pengar, och detta var en av anledningarna till att jag hatade Hostel också. Visst, pengar får världen att snurra runt, men jag vill ha en intressant psykopat med intressanta motiveringar.
INTE PENGAR!

I alla fall. Våra "hjältar" kommer till ett stort hus där de hitta en väska och blir nersövda (originellt), och inlåsta i rum. Här får de en förklaring till att de är med i världens farligaste spel. Detta spel går ut på att de ska fly från mördare, ta sig ut ur huset och därför överleva. De har en sändare runt halsen som exploderar om det tar över tre dagar och de måste även döda varandra. Lämnar de ön så sprängs halsbanden och nu kommer de ställas inför frågan, "skulle du kunna mörda din bästa vän?"
Oj, jag tänkte visst på en bra film. Förlåt.
I den här tragedin har de istället varsin sändare runt fotleden, en GPS och ska endast försöka fly från mördarna. Detta hade kunnat varit spännande OM DEN INTE VAR SÅ HEMSKT FILMAD!
Kassa skådespelare är ursäktligt, men en hemskt filmad film går inte att se på. De verkar dessutom ha glömt Boommicken under inspelningen, för i vissa scener kan man inte ens höra vad fan de säger.
Med tanke på att dialogen är en relativt viktig del i filmer där de ska lista ut en plan för överlevnad är detta djävulskt irriterande.

I alla fall så försöker dessa karaktärer fly. Dessa flyktscener går ut på att de springer runt i trånga koridorer och kollar på sin jävla GPS. Detta håller på i ungefär 20 minuter, ingenting händer förutom att de springer och vi ser mördarna litegrann.
Jippie.

En av tjejerna (inte den som är tillsammans med en av killarna) blir bortsläpade, men våra karaktärer verkar inte ens berörda av detta förutom att en av dem sätter sig i fosterställning i ett hörn... passande tillfälle, de är ju bara jagade av en kille som får Jason Voorhees att framstå som liten, visst, sätt dig i ett jävla hörn och börja gråt.
Jag är ganska säker på att överlevnadsinstinkten hade slagit till och man hade sprungit. Det är skitsamma om man så dyrkade den andra personen, människan är ett tillräckligt narcissistiskt djur för att fly om man är hotad till döds.

Nu kommer de in i ett stort rum där en av killarna (den som är i ett förhållande) kastar in sin kompis och flickvänn i ett rum och ställer en stort kylskåp framför dörren... även fast dörren skjuts in. Är det inte ganska meningslöst att sätta skydd framför den då?
I alla fall, han tar sedan ett järnrör och går mot mördaren. Det bryts till inne i rummet där vi ser hur tjejen skriker till sin pojkvänn att "du inte kan göra såhär mot mig". Vadå? Rädda dig? Är det så hemskt att han bryr sig om dig tillräckligt mycket för att offra sitt eget liv för ditt? Sen att man tycker att han borde ha låtit dem springa iväg i koridoren framför, istället för att låsa in dem i ett rum utan någon annan väg ut och där Wannabe-Wrestler kan sparka in dörren som om den vore gjord av pappkartong, men ja, han gör sitt bästa.

Dörren öppnas och där står mördaren och stirrar på dem, han faller ihop på marken och bakom honom står Loverboy771 med sitt järnrör. Vi missade alltså allt det roliga?

Fan, måste spara lite till del 3.

Fortsättning följer...

För tre år sedan släpptes en skräckfilm vid namn Are You Scared. Nästan ingen hörde talas om den, nästan ingen såg den och än idag är den för det mesta okänd. Det var en billig kopia utav den stora serien Saw.
Den hette Are You Scared.
Tre år senare satt en oskyldig liten 16åring och läste recensioner på DreadCentral, när han råkade se en recension av Are You Scared 2. Masochistisk som har var bestämde han sig för att söka upp filmen och se den, det skulle han inte ha gjort.

Handlingen: Fyra idioter leker någon lek med GPS och försöker hitta väskor. De kommer till ett hus och blir mördade en efter en. YAY! Originalitet FTW!

Den här filmens egentliga namn borde vara Are You Scared 2: Are You Fucking Kidding me? Eller ännu bättre, Geohunt: Are You Fucking Kidding Me?
Dels därför att filmen har inget att göra med Are You Scared och den skulle egentligen inte ens vara en uppföljare. Från början skulle den heta Geohunt, men Lionsgate tyckte att det skulle vara en kul idé att stämpla den som uppföljaren till en film som ingen såg... smart Lionsgate, jag ser fram emot den fristående uppföljaren till Flickan i Källaren.
Anledningen till "Are You Fucking Kidding Me?" är ganska uppenbar: I varje scen är det något som får en att fråga "Driver de med mig?".
Filmen har inget att göra med den första och därför ska jag inte nämna den något mera under hela recensionen.

(Här försvann resten av min recension av någon anledning, det var inte mitt fel men publishme loggade ut mig när jag skulle lägga upp den och när jag loggade in igen så var det ovanstående allt som fanns kvar. Detta är anledningen till att resten av recensionen kanske blir ganska rörig. Jag är alltså för trött för att skriva den helt ordentligt och om jag inte skriver färdigt den ikväll så kommer jag ha den liggandes här i evigheter - se: The Hitcher. Jag ber om ursäkt för detta och hoppas att ni får mycket nöje av recensionen i alla fall. Vänliga hällsningar: Malachi.)

Filmen börjar, som väntat, med förtexter.
Under dessa förtexter får vi se en tjej bli mördad, en kille klippa en film och samma kille som sitter och skrapar sin nagel med en kniv. Allt är så dåligt klippt så att vi bara får snabba blickar av vad som pågår.
Man kan ju tro att detta var för att få öppningen stämningsfull och spännande, men med tanke på att resten av filmen är exakt lika dåligt klippt så misstänker jag att det bara var folket som jobbade med den som var inkompetenta.

Efter öppningen så träffar vi våra karaktärer vandrande manus, som springer runt inne på en bilskrot. Vi vet inte varför, men jag misstänker att vi kommer få en förklaring snart.
De når en bil med ett stort gult X målat på bagageluckan, de öppnar luckan och tar ut en väska. Det kommer några hundar och de springer ut från bilskroten.
Spännande?

De träffar sina två kompisar som står vid bilen utanför skroten. Nu får vi säkert reda på vad de ska göra med väskan.
De säger något om att de är på väg att slå ett världsrekord och att väskan bara har blivit hittad två gånger förut.
Vadå? En ordentlig förklaring skulle sitta jävligt fint nu.
De får något mail - eller nåt liknande - som frågar om de vill vara med på den ultimata utmaningen. Den heter något i stil med Ultimate Doom (ett namn så löjligt att till och med våra idioter till karaktärer gör narr av det).
De antar utmaningen och åker iväg i sin bil... och vi har fortfarande ingen aning om vad fan som händer.

De stannar med bilen på en äng och slår upp tält för natten... ganska komiskt med tanke på att det är mitt på ljusa dagen. Nu märker vi även girafferna i bakgrunden, ingen förklaring nu heller. Istället får vi anta att de tog bilen från Amerika till Afrika.
Vem fan behöver logik?

Vi får även reda på att två av våra äck... ehm... karaktärer är ett par och kanske ska gifta sig. YAY! Vem bryr sig?

Dessa två manuskript går och sätter sig vid en liten vattenpöl och talar ut om allt som livet för med sig. Okej, egentligen är det bara fem minuter av tjejen som tjatar på killen, enbart för att han inte är redo att flytta in. Han säger att han älskar henne och hon svarar med ett tyst och bitchigt "Yeah right".
Nu ser vi på dem från en monitor nere i nån källare. Hur fan de kan bli filmade vet vi dock inte för det fanns inga kameror i närheten, i alla fall inte mitt framför dem. Så antingen har den mystiska killen som spanar på dem en osynlig, svävande kamera... eller så är han en trollkarl. Jag gillar personligen det andra alternativet bäst.

Denna mystiska kille kommer under filmens gång: 1. Leka med en sköldpadda. 2. Dricka vin och tjafsa om Jesus i glaset, medans han ser på en tjej som blir "torterad" till döds. 3. Rita lite med en Etch-A-Sketch och 4. Tjata om hur alla människor älskar mord.
... och det här är vår antagonist?
Verkligen?
Är ni seriösa?
Fan också.

Fortsättning följer...